Religionen är en viktig aspekt av den grekiska kulturen och 98% av den grekiska befolkningen tillhör den grekisk ortodoxa kyrkan. Övriga befolkning är muslimer, katolska och judiska. Till exempel på Syros, huvudön i Kykladerna, är katolikerna cirka 50% av befolkningen och även på Tinos är den katolska kyrkan stor. Den högsta koncentrationen av ortodoxa kristna är fortfarande i det före detta bysantinska riket (Grekland, Turkiet och närliggande länder) och i Ryssland. Men ortodoxi finns över hela världen och är den tredje största religionen i världen.
Officiellt och som i alla europeiska länder är kyrkan separerad från staten. Men det finns inte skrivet eller reglerat i konstitutionen och den grekisk-ortodoxa kyrkan har fortfarande ett stort inflytande och makt i det grekiska samhället.
Östliga schismen, även kallad den stora schismen, avser de händelser som separerade den östliga ortodoxin från den västliga katolicismen år 1054. De två delarna hade under lång tid glidit ifrån varandra språkligt, politiskt och geografiskt. Trots allt tätare ekumeniska kontakter under 1900-talet kvarstår brytningen.
De språkliga, politiska och geografiska skillnaderna hängde ihop med romarrikets delning år 395. I romerska riket flyttade kejsaren och den politiska makten från Rom till Konstantinopel, detta medförde förändringar även i det andliga klimatet i riket. Traditionen hade ditintills bjudit att kejsaren skulle ha auktoritet i såväl världsliga som andliga frågor. De som starkast höll fast vid denna princip kom att befinna sig på den ortodoxa sidan i konflikten, medan de som höll fast vid biskopen av Rom (påven), vilken hela tiden varit den främste kyrklige potentaten, kom att befinna sig på den katolska sidan i konflikten.
Den ortodoxa kyrkan är organiserad i flera regionala kyrkor, som styrs av respektive ärkebiskop. Patriarken i Konstantinopel har huvudsätet, men bär inte samma myndighet som påven gör i katolicismen. De stora ortodoxa kyrkorna inkluderar den grekisk-ortodoxa kyrkan, den romersk-ortodoxa kyrkan, den rumänsk-ortodoxa kyrkan, den bulgariska ortodoxa kyrkan, Alexandrins kyrka, kyrkan i Jerusalem och den ortodoxa kyrkan i Amerika. Den religiösa myndigheten är skrifterna som tolkas av kyrkans sju ekumeniska råd.
DE TOLV STORA HÖGTIDERNA
- Guds moders födelse, den 8 september.
- Korsets upphöjelse, den 14 september.
- Guds moders tempelgång, den 21 november.
- Jul – Kristi födelse, den 25 december.
- Teofania – Kristi dop, den 7 .
- Herrens möte i templet, den 2.
- Marie bebådelse, den 25 mars.
- Palmsöndagen, söndagen före påsk.
- Kristi himmelsfärd, fyrtio dagar efter påsk.
- Pingsten, femtio dagar efter påsk.
- Kristi förklaring, den 6.
- Marie himmelsfärd, den 15.
Fastetider
- Stora fastan börjar fyrtio dagar före palmsöndagen.
- Stilla veckan före påsk.
- Apostlafastan börjar andra måndagen efter pingst och varar till Petri och Pauli fest, den 29 juni.
- Gudsmodersfastan börjar den 1 (14) augusti och varar till och med Marie himmelsfärdsafton.
- Julfastan börjar den 15 (28) november och varar till och med julafton.
Fastedagar
- Onsdagar och fredagar.
- Korsets upphöjelse, den 14 september.
- Trettondagsafton, den 5 januari.
- Johannes Döparens halshuggning, den 29 augusti.
Fastefria tider
- Jultiden från juldagen till trettondagsafton.
- Förfastan från tullindrivarens och fariseens söndag till den förlorade sonens söndag.
- Ljusa veckan från påskdagen till Tomassöndagen.
- Den helige Andes vecka efter pingstdagen.